Kärlek

Idag skulle vår fina dotter ha blivit hela 5 år gammal. Men allt blir inte alltid som man önskar och hoppas. Men det finns ett uttryck, att kärleken aldrig dör och det stämmer.

På bilden har hon på sig ett av de första plaggen som jag sydde på en overlock och de var också de kläderna hon hade på sig när hon tog sina första steg vår duktiga tjej.

Ett ögonblick eller en evighet?

Idag är det 2 år sedan min dotter Engla-Li dog.
2 år som det har hänt otroligt mycket under men samtidigt känns det som det var precis, i detta nu, som vi satt vid hennes sida och läkaren stängde av den maskin som höll henne vid liv. Egentligen visste vi redan den 14:e att hennes liv inte skulle gå att rädda men eftersom vi ville att Engla-Li skulle donera gick det ytterligare ett dygn tills det sista steget togs.
Det finns verkligen inga ord som kan beskriva hur det är känns att förlora ett barn så jag tänker inte ens försöka. Inte ens nu efter 2 år och den värsta chocken borde ha lagt sig kan jag förstå att min älskade lilla dotter inte fick fortsätta att leva. Än mindre kan jag förstå att ett litet oskyldigt barn ska behöva genomlida allt det som hon fick göra. Samtidigt är jag så oerhört stolt över henne, över hur fantastiskt duktig hon alltid var och hur hon varje dag sprudlade av glädje. För trots att hon levde med kronisk sjukdom var hon alltd den gladaste lilla unge man kan tänka sig.
Tyvärr lever vi i ett samhälle där sorg och saknad är något som man ogärna talar om vilket gjort att sorgen blir till en dubbel sorg. Först den enorma sorgen och saknaden efter vår dotter men även en stor omvärdering av många i vår närhet. Vissa band har vuxit sig starkare men många blivit svagare och vissa finns inte längre kvar. Jag läste någonstans att leva med sorgen efter ett litet barn är den ensammaste sorgen och jag tror det kan stämma på många sätt.
Vi har en minnessida för Engla-Li om någon skulle vilja läsa mer om hennes liv kan ni maila mig så får ni länken till den.

Jag hittade för ett tag sen en fin dikt/sång som är skriven av en mamma som förlorade sin lilla son. Här är hennes hemsida. Tycker den skänker lite tröst och jag brukar tänka att Engla-Li är ljuset inom mig.

LJUSET INOM DIG (Text/Musik: Linda Almö)
- En ängels sång till sin mamma

Mamma, min mamma
se vad jag kan
jag kan nu gå
och jag hoppar lite grand
för mina vingar de bär mig
varthän jag än vill
Flyger dit där du är
och följer ditt liv

Fast du inte ser mig
så är jag alltid där
någonstans runt om dig
i universums stora sfär
För jag färdas över ängar
bärs upp av en vind
tittar till dig och flyger ner
och ger en puss på din kind

Jag samlar dina tårar
och fyller på vår brunn
vars vatten blir till regn
som landar på din mun
och tränger in i din själ
för att läka de sår
som gör så ont av saknaden
av att du inte får

ha mig intill dig
närhelst du än vill
ge mig all världens kramar,
vad jag än vill och lite till
För du vill visa din kärlek
ge mig allt så fint
men mamma, din kärlek
känns från jorden o ända hit

Jag säger stolt till de andra
små änglar som är här
Titta – det är min mamma!
och hon håller mig så kär
Jag lyser utav stolhet
som blir till stjärnans ljus
som du ser om natten
när det släckts i varje hus

För jag är den stjärna
som lyser stark och klar
Jag är ljuset inom dig
som alltid stannar kvar

Ingen vanlig dag....

Idag är ingen vanlig dag, idag är dagen då min dotter skulle fyllt 4 år.

Idag tror jag det är stort kalas i himlen med massa tårta och en massa bus. Jag hoppas himlen är en plats där min dotter får springa så fort hennes ben bär och känna vinden fläkta i sitt hår, en plats där inte sjukdom finns, en plats där hon får vara barn och inte behöver kämpa och lida, en plats där bara lycka och glädje finns.

Här hemma har vi en ledig dag tillsammans hela familjen, en minnesdag då inga andra krav finns, en dag som vi tillägnar en underbar, tapper, saknad och högt älskad dotter.

Till minne av

Idag skulle min underbara dotter ha fyllt 3 år. Men hon lämnade denna värld alldeles för tidigt endast 2 år 2 månader och 12 dagar gammal. Hon var en fantastisk liten flicka som trots allt svårt hon fick ta sig igenom alltid var glad och skänkte sån glädje till alla i sin omgivning. Det var och är en ära att få vara mamma till en sån underbar dotter. Vi saknar henne så oerhört mycket och livet kommer aldrig bli sig likt igen. Men jag tror och hoppas att hon har det bra där hon är nu, uppe i himlen med alla andra änglar och att det blir stort kalas för henne där idag med massor av tårta och glass. Kärleken lever för evigt och alla minnen och tiden vi fick med henne finns alltid hos oss.

På sjukhuset oktober 2007

Glad och busig på sin 2-årsdag

Syskonkärlek