Idag är det 2 år sedan min dotter Engla-Li dog.
2 år som det har hänt otroligt mycket under men samtidigt känns det som det var precis, i detta nu, som vi satt vid hennes sida och läkaren stängde av den maskin som höll henne vid liv. Egentligen visste vi redan den 14:e att hennes liv inte skulle gå att rädda men eftersom vi ville att Engla-Li skulle donera gick det ytterligare ett dygn tills det sista steget togs.
Det finns verkligen inga ord som kan beskriva hur det är känns att förlora ett barn så jag tänker inte ens försöka. Inte ens nu efter 2 år och den värsta chocken borde ha lagt sig kan jag förstå att min älskade lilla dotter inte fick fortsätta att leva. Än mindre kan jag förstå att ett litet oskyldigt barn ska behöva genomlida allt det som hon fick göra. Samtidigt är jag så oerhört stolt över henne, över hur fantastiskt duktig hon alltid var och hur hon varje dag sprudlade av glädje. För trots att hon levde med kronisk sjukdom var hon alltd den gladaste lilla unge man kan tänka sig.
Tyvärr lever vi i ett samhälle där sorg och saknad är något som man ogärna talar om vilket gjort att sorgen blir till en dubbel sorg. Först den enorma sorgen och saknaden efter vår dotter men även en stor omvärdering av många i vår närhet. Vissa band har vuxit sig starkare men många blivit svagare och vissa finns inte längre kvar. Jag läste någonstans att leva med sorgen efter ett litet barn är den ensammaste sorgen och jag tror det kan stämma på många sätt.
Vi har en minnessida för Engla-Li om någon skulle vilja läsa mer om hennes liv kan ni maila mig så får ni länken till den.
Jag hittade för ett tag sen en fin dikt/sång som är skriven av en mamma som förlorade sin lilla son. Här är hennes hemsida. Tycker den skänker lite tröst och jag brukar tänka att Engla-Li är ljuset inom mig.
LJUSET INOM DIG (Text/Musik: Linda Almö)
- En ängels sång till sin mamma
Mamma, min mamma
se vad jag kan
jag kan nu gå
och jag hoppar lite grand
för mina vingar de bär mig
varthän jag än vill
Flyger dit där du är
och följer ditt liv
Fast du inte ser mig
så är jag alltid där
någonstans runt om dig
i universums stora sfär
För jag färdas över ängar
bärs upp av en vind
tittar till dig och flyger ner
och ger en puss på din kind
Jag samlar dina tårar
och fyller på vår brunn
vars vatten blir till regn
som landar på din mun
och tränger in i din själ
för att läka de sår
som gör så ont av saknaden
av att du inte får
ha mig intill dig
närhelst du än vill
ge mig all världens kramar,
vad jag än vill och lite till
För du vill visa din kärlek
ge mig allt så fint
men mamma, din kärlek
känns från jorden o ända hit
Jag säger stolt till de andra
små änglar som är här
Titta – det är min mamma!
och hon håller mig så kär
Jag lyser utav stolhet
som blir till stjärnans ljus
som du ser om natten
när det släckts i varje hus
För jag är den stjärna
som lyser stark och klar
Jag är ljuset inom dig
som alltid stannar kvar
35 kommentarer:
Tänker på er idag.
Instämmer om den tysta hemska sorgen! Min mamma lämnade mig när jag var 14, då fick jag bli vuxen, det var svårt när man behövde ett vuxet stöd. Sorgen var något som ingen vågade tala om, det var bara att fortsätta frammåt!
Sorgen kommer man aldrig över, man lär sig kanske att leva med den.
Jag är glad över att du skriver om sorgen och att du hyllar din dotter här i bloggen, det kanske kan få andra att tänka till!
Kramar till dig och din familj! Jag tittar gärna in på hemsidan!
Tänker på er idag och skickar kramar till hela eran familj! Tittar gärna in på hemsidan!
Tänker på er i er sorg. Sorgen är så skrämmande att man ofta inte vet hur man ska hantera den och därför pratar men inte om det. Även om det säkert inte behövs så mycket mer än att visa att man finns. Kan inte ens försöka förstå hur det känns för er och andras om förlorat ett barn och att du skriver om det så öppet gör att man värderar sitt eget liv och barn högre.
TA hand om er!
Kram
Tårarna samlas i ögonvrån när jag läste vad du skrivit, jag saknar ord. Jag skickar ork och mod i tankarna till er idag. KRAM!
Lallis, jag saknar också ord.... Det är ofattbart för mig det som hänt er. Jag kommer att tänka på er hela dan och alla mina kramar till er!
Sitter på jobbet och gråter när jag läser ditt inlägg. Det gör mig så ont att höra om er oerhörda förlust! Tänker också på våra vänner som förlorade sin dotter i somras... Jag kan inte ens sätta mig in i hur svårt det måste vara att förlora sitt barn. Och hur starka ni är som orkat gå vidare!
Tänker på dig/er idag!! KRAM!!
jag väljer oftast att blunda när jag läser om barn som dör, det är för mig något obegripligt och hemskt och jag vill inte att någon ska behöva genomgå något så fruktansvärt, varken barnet eller omgivningen.
Med tanke på hur snabbt tiden går så skulle jag nog tycka att det var ett ögonblick sen.
Tänker på er idag
Tänker på er idag.
Stora kramar till er idag. Jag blir aldeles tårögd när jag läser ditt inlägg. att förlora ett barn, det är något ingen skulle behöva vara med om.
Sorgen måste vara ofattbar och minskar nog aldrig i styrka.
Mina varmaste tankar och kramar till er idag.
Mina allra innerligaste värmande tankar går just nu till en familj jag inte känner, en mamma som så ortoligt vackert ock klokt beskriver en ofattbar situation. Sitter på jobbet, och känner hur tårarna stiger i ögonen. Tack för att du delar med dig, nu känns det än viktigare att ta vara på tiden man har tillsammans!
styrkande kramar, läser gärna om er dotter om det är ok.
Tårarna bara trillar ner...
Det du skriver om är min värsta mardröm, något som ingen ska få gå igenom.
Alla mina tankar till eran underbara tjej...
Stora stora kramar till er!!!
Vilken underbar bild!!
Vad fint skrivet! Tänker på er idag. KRAM!
Jajust, läser också gärna mer om eran dotter. Kram igen!
Jag blir verkligen berörd av det du skrivit. Ni har upplevt/upplever något som ingen borde behöva uppleva. Kan inte ens föreställa mig hur det ska kännas! Tack för att du delar med dig. När man läser det du skrivit blir jag påmind om att man verkligen ska leva i nuet och njuta varje dag!
Har läst din blogg länge nu utan att lämna spår efter mej.
Min son dog för lite mer än två år och två månader sedan, jag delar din smärta.
Mina tankar är hos dej i kväll.
Blir alldeles tårögd...
Kram och ta hand om er.
Åh,kära du... Jag vet inte vad jag ska säga, vill bara tala om att jag läst, gråtit och känner med er. Vilken styrka att orka gå vidare och att dela med sig. Tänker på er och skickar en kram.
Jag kan inte tänka mig något mer smärtsamt. Fortsätt att berätta om det för det är viktigt. Bilden på din flicka är fantastiskt fin. Kram
klarar inte av läsa hela dikten... tårarna rinner... Din flicka är så vacker! Stora kramar....
Vi tänker på er, det är svårt för oss att sätta sig in i er sorg. Jag fölorade min farmor för ca en månad sedan hon var som min extra mamma och det kändes som att jag var den dottern hon aldrig fick. Ja det är inte så många som pratar om sorg vi försöker göra det i vår familj de finns ju med en hela tiden i saker man gör.Vi behöver prata mer om de okända och de vi har rädsla för. Vi tänker på er många varma kramar från Holmgrens
Vi tänker på er, det är svårt för oss att sätta sig in i er sorg. Jag fölorade min farmor för ca en månad sedan hon var som min extra mamma och det kändes som att jag var den dottern hon aldrig fick. Ja det är inte så många som pratar om sorg vi försöker göra det i vår familj de finns ju med en hela tiden i saker man gör.Vi behöver prata mer om de okända och de vi har rädsla för. Vi tänker på er många varma kramar från Holmgrens
Vi tänker på er, det är svårt för oss att sätta sig in i er sorg. Jag fölorade min farmor för ca en månad sedan hon var som min extra mamma och det kändes som att jag var den dottern hon aldrig fick. Ja det är inte så många som pratar om sorg vi försöker göra det i vår familj de finns ju med en hela tiden i saker man gör.Vi behöver prata mer om de okända och de vi har rädsla för. Vi tänker på er många varma kramar från Holmgrens
så fint du skriver dom er fina lilla dotter och så otroligt bra att ni donerade
ta hand om er!
Kan inte tänka mig något värre än att förlora ett barn. Fint skrivet. Tänker på dig och din familj.
kram
-jenny-
Jag har gråtit lika mycket i dag som jag grät förra årsdagen. Tack för att du delar med dig och påminner mig om hur skört livet är.
Blev verkligen berörd av din text och fylld av tårar. Så sorgligt men ändå så starkt. Kram från en som läser din blogg.
Du är stark, så stark.
Beundrar dig väldigt mycket, du är ett föredömme som pratar om det. Det hedrar din dotter.
Jag kommer tänka på Engla-Li varje år detta datum, det kommer ge även mig styrka. Kommer inte att glömma det, den 15:e Februari är min födelsedag.
Tusen Kramar på Er
Vilken fin dikt, och vilken fin tjej!
Många kramar!
Tårar trillar ner för min kind, jag kan inte ens försöka föreställa mig hur enorm er saknad måste vara! Tusen tankar och kramar till er!!!
Du är stark och modig som skriver om din saknad!
Kramar
Vilken smärtsam förlust. En livslång saknad. Finner inga ord.
Styrkekramar!
Sitter med tårfyllda ögon och läser ditt inlägg om Engla-Li. Man vill inte att sådant skall hända några föräldrar och man har så svårt att föreställa sig hur det skulle vara att mista ett barn. Saknaden skulle vara livslång. Du är så fin när du delar med dig, det får en att tänka på att vi skall vara rädda om varandra! Kramar om! Läser gärna mer på hemsidan!
Skicka en kommentar